Louises Dagbok

Usch va han är förkyld o grinig den lille ! Ge mig tålamod ! Hittade en text som ja skrev för två år sedan och tårarna bara rinner , exakt samma känner jag ännu och kommer alltid känna ....

här dec 2008

Idag saknar jag min stora kille massor , har t om drömt om honom i natt . tur att han kommer imorgin iaf . Jag tror de är svårt för de som inte har de som jag med varannan vecka att förstå hur man känner . I början när R va 4 år så va de jättejobbigt dels för att man hade vart han så nära så länge , de va ju han och jag liksom varje dag , och dels för att han va såpass liten .
De va en hel del tårar som föll då , från allas sidor.... som mamma är de svårt att ge upp 50% av tiden med sina barn men vanemänniskor som vi är vande jag mig ganska fort... saknaden kommer och går och ibland är de riktigt jobbigt som när de händer nåt kul,eller man ser nån rolig film mm så tänker jag ohh de här skulle R gillat . Men om jag krävde att han skulle vara här jämt så skulle jag vara ganska egoistisk , ett barn behöver både sin mamma och pappa så sålänge han har de bra så får jag bita ihop.
De primära målet för alla föraldrar är väl ändå att barnen ska vara lyckliga.... nu i juletider är man ju lite extra familjär vilket säkert bidrar till mina känslor just nu.
R ska inte vara här på jul och de känns inte bra men han kommer ha de bra så de är bara att härda ut...
Inuti mig finns de en stor sorg att jag aldrig kan ge R de som jag nu har möjligheten att ge M en mamma och en pappa som lever ihop o älskar varandra , drömmen är ju att deras liv ska vara så utan fläng mellan föraldrar på jul osv , jag har själv levt så o de önskar jag ingen ....
Därför ska han få fira jul i lugn o ro . jag kommer köra han till hans far dan före så han får vakna där han ska vara och jag hämtar han på juldagen ....
Jag känner igen mig mycket i R och i hans tankar , jag kunde inte förstå att mina föräldrar inte skulle bli ihop igen , de tog många år innan jag insåg att de skulle inte bli de två ... aldrig igen och R pratar fortfarande om mig och hans far och om vi möjligen skulle kunna skaffa ett barn så de blir ett helsyskon ;)
Jag hoppas han kommer att se M som sitt riktiga syskon vi har pratat mycket om de här med att de inte spelar nån roll utan att M är hans lillebror punkt .
Och jag tror verkligen att han känner de så men ibland kommer de frågor och undringar och hur obekvämt de än är att svar på alla dessa frågor så måste jag . Samtidigt måste jag var riktigt tydlig med att så som livet ser ut idag så kommer de att vara , jag vill inte väcka några förhoppningar av misstag .
Även om jag önskar att hans liv skulle vart annorlunda så är de bara att göra de bästa utav de vi har ,han har ju 4 vuxna som bryr sig om honom ,och de är ju positivt plus att när han är trött på mig så kan han åka till sin pappa !!
Jag kommer alltid att känna sorg för R därför har han en speciell plats i mitt hjärta ... jag vet hur han känner och tänker och hur han grubblar , jag har tänkt exakt samma tankar när jag va liten .
Så summan är att de finns ett skäl att R inte figurerar så mycket som M i denna bloggen vissa veckor ... de gör lite för ont ibland .... att inte ha honom nära , och att skriva massor om honom driver upp dom känslorna till ytan och jag tänker inte vara en olycklig människa... jag vägrar.

den enda skillnaden nu är aatt Robin,Mathias och Charlie verkligen är riktiga syskon de bråkas och allt syskonligt som de kan vara ! ;)